Sveriges äldreomsorg står inför en ekonomisk tidsbomb. Enligt databasen Statistas kartläggning av kostnaderna uppgår utgifterna för äldrevården till 146,6 miljarder kronor årligen. SCB:s demografiska prognoser visar att andelen personer över 65 år i Sverige ökar med 50 procent under det kommande decenniet. Svenskar lever längre och är friskare högre upp i åldrarna, samtidigt som låga födelsetal skapar obalans mellan behov och tillgänglig arbetskraft.
SKR, Sveriges kommuner och regioner, konstaterar i rapporten Leva livet ut att kommunsektorn behöver minst 15 miljarder kronor mer i årliga statsbidrag fram till 2050 för att behålla dagens välfärdsnivå. Att skjuta upp investeringar innebär att en allt mindre andel av befolkningen måste betala allt mer i skatt.
Socialstyrelsens statistik från 2023 visar att var tredje kvinna och var femte man över 80 år behandlas med antidepressiva läkemedel.
En klinisk studie från USA:s gendatabank NCBI, National Center for Biotechnology Information, pekar på att personer med depressiva symptom har upp till 50 procent högre vårdkostnader än genomsnittet. Män över 85 är överrepresenterade i självmordsstatistiken.
Dagens reaktiva, passiva system när det gäller hur vården läggs upp förvärrar läget. En forskningsrapport från det statliga forskningsinstitutet Rise om förebyggande hälsovård visar att endast 3 procent av landets vårdbudget går till förebyggande insatser. Därmed måste systemet hantera dyra akutinsatser och långvarig medicinering istället för förebyggande insatser.
Mediciner och reaktiv vård behandlar ofta bara symptomen, inte orsakerna till äldres psykiska ohälsa. För att vända utvecklingen krävs en djupare förståelse av de strukturella faktorer som driver den psykiska ohälsan bland äldre:
- Ofrivillig ensamhet och isolering. Kopplingen mellan ensamhet och både fysisk och psykisk ohälsa, demens och förtida död är välkänd. Enligt vissa är det en naturlig del av åldrandet som de drabbade och deras närstående själva måste hantera. Men det är ett strukturellt problem som kräver samhällsövergripande lösningar. Begränsad rörlighet, indragna körkort och ekonomiska hinder skapar en isolering som är svår att bryta utan hjälp.
- Bostadssituationen. Många äldre bor kvar i bostäder som varken är tillgänglighetsanpassade eller främjar social samvaro. Och det är något som marknaden inte har löst. Lunds universitet genomför just nu en omfattande studie i hur rätt utformade boendemiljöer med mötesplatser minskar ensamhet och vårdbehov. Men överkomliga alternativ saknas och det tvingar många att bo kvar tills en akut situation kräver att de flyttar.
- Ekonomin. Sjunkande pensioner möter stigande vård- och boendekostnader. Ökat privat pensionssparande är ingen lösning när många redan kämpar med sin vardagsekonomi. Det drabbar särskilt ensamstående kvinnor och låginkomsttagare, där även mindre utgifter för sociala aktiviteter eller vård blir hinder.
- Vårdsystem olämpligt för seniorers behov. Bristande samordning och få förebyggande åtgärder ökar risken att psykisk ohälsa upptäcks för sent. Enligt en rapport från det statliga forskningsrådet Forte blottade pandemin systemets sårbarhet - äldre med psykisk ohälsa hamnar mellan stolarna, där människor i olika delar av landet inte har samma tillgång till vård.
Det krävs ett grundläggande skifte i hur samhället tänker kring äldrevård.
- Öka investeringarna i förebyggande insatser. Höj andelen från dagens 3 procent av landets Vårdbudget. Med tanke på att varje fall av depression ökar vårdkostnaderna med närmare 50 procent skulle det snabbt betala sig genom minskade vårdkostnader och minskat lidande.
- Utveckla nya former av seniorboenden. Skapa boendealternativ som främjar både självständighet och gemenskap. Bygg inte bara trygghetsboenden som hyresrätter utan också seniorboenden som bostadsrätter så att det blir lättare att flytta från villor.
- Skapa en sammanhängande vårdkedja för äldres psykiska hälsa genom: bättre förutsättningar för tidig upptäckt av psykisk ohälsa i primärvården och på vårdcentraler, förebyggande hembesök med fokus på både fysisk och psykisk hälsa, bättre samordning mellan kommuner och regioner.
- Investera i sociala insatser som motverkar isolering:
Inför subventioner för transporter till sociala aktiviteter. Lokala mötesplatser med aktivitetsprogram. Digitala lösningar med utbildning som kompletterar fysiska möten. - Utveckla ekonomiska stödformer som gör det möjligt att:
Anpassa bostäder i förebyggande syfte. Delta mer i sociala och kulturella aktiviteter. Skap förutsättningar att kunna flytta till mer ändamålsenliga bostäder innan det uppstår en kris.
Om utvecklingen i Sverige fortsätter kommer de årliga kostnaderna för äldrevård att öka med minst 70 miljarder kronor det kommande decenniet.
Men förebyggande åtgärder kan både bryta den negativa spiralen av ökande psykisk ohälsa och undvika en stor del av kostnaderna.
Men det handlar inte bara om ekonomi, utan också om att skapa ett samhälle där åldrande inte automatiskt innebär isolering och psykisk ohälsa Sverige har råd att agera nu - men inte att vänta.
Michael Guldstrand