Över 1 000 förskolor kan behöva läggas ner fram till 2027 på grund av sjunkande födelsetal, rapporterade nyligen Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR). Detta är bara ett exempel på demografiska förändringar som kräver en radikal omprövning av svensk bostadspolitik.
Sverige står inför en demografisk utmaning som få tycks ta på allvar. Färre barn föds samtidigt som vi lever allt längre.
I Sverige har fertiliteten sjunkit från 1,9 barn i genomsnitt per fertil kvinna 2010 till 1,45 barn 2023. Det är den lägsta noterade siffran sedan mätningarna inleddes 1749. Andelen svenskar över 80 år förväntas samtidigt öka med närmare 35 procent till 2034, med 50 procent till 2044 och med hela 75 procent till 2054.
Trots detta fortsätter många kommuner att planera för ungdomsbostäder och förskolor som om ingenting hänt. Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät visar att situationen har förändrats drastiskt på bara fyra år – från ett underskott på studentbostäder 2020 till ett överskott i 37 procent av högskolekommunerna. Det är en fördubbling mot föregående år.
Redan nu rapporterar 21 av 72 högskolekommuner att många studentbostäder står lediga året runt. Ändå planeras ytterligare 2 600 studentbostäder under 2024 och 2025. Det riskerar att skapa nya utmaningar i framtiden när dessa fastigheter, precis som i fallet med förskolorna, står tomma.
Samma enkät visar att det råder brist på seniorbostäder i nästan hälften av landets kommuner. Trots detta planeras nästan 400 färre än de 1 460 bostäder för äldre som förväntades för perioden 2023–2024. Vi bygger för gårdagens behov, medan morgondagens verklighet står för dörren.
Därför behöver vi fokusera på att få igång flyttkedjorna. Här spelar seniorboenden och trygghetsboenden en avgörande roll. Genom att skapa attraktiva boendealternativ för äldre kan vi frigöra villor och större lägenheter för barnfamiljer, vilket i sin tur öppnar upp mindre lägenheter för unga vuxna och studenter.
När en pensionär flyttar från villan till ett modernt seniorboende blir huset ledigt för en barnfamilj. Familjen lämnar då sin lägenhet, som blir ett perfekt första hem för ett ungt par. Det unga paret lämnar sina respektive mindre lägenheter, som gör plats för nya ungdomar och studenter. På så sätt skapas en positiv rörlighet på bostadsmarknaden, utan att vi bygger för framtida tomrum.
Att bygga fler seniorbostäder är den ena halvan av ekvationen. Den andra halvan är att människor ska vilja flytta dit. Här står vi inför era utmaningar som tillsammans leder till en inlåsningseffekt på marknaden. Det är för dyrt att bo i nya seniorboenden, att flytta medför höga skattemässiga kostnader och många vill helt enkelt bo kvar i sina nuvarande villor och lägenheter där de trivs:
Visserligen innebär nybyggnation initiala utgifter, men den långsiktiga samhällsekonomiska kostnaden för bostäder som riskerar att stå tomma är betydligt högre. Vi måste därför, först och främst, skapa fler prisvärda boendealternativ. Detta inkluderar både attraktiva bostadsrätter anpassade för seniorer, vilket skapar en möjlighet för äldre att vara kvar i fastighetsmarknaden, och prisvärda hyresalternativ för de tre av tio seniorer som inte äger sitt boende.
Den 22-procentiga reavinstskatten förstärker inlåsningseffekten på bostadsmarknaden. Att flytta blir en dyr affär, vilket avskräcker många från att byta bostad. För att underlätta flytten bör vi införa ett system med progressiva skattelättnader från pensionsåldern. Ju äldre personen är, desto större skattelättnad vid försäljning av nuvarande bostad och flytt till ett seniorboende. Det skulle bemöta den ekonomiska tröskeln som många upplever, särskilt eftersom sju av tio seniorer äger sin bostad i dag.
Många seniorer vill bo kvar i sina nuvarande hem där de känner sig trygga och har sina invanda rutiner. En av anledningarna till detta är rädslan för att hamna på, vad ofta uppfattas som, en ovärdig tillvaro i traditionella äldreboenden. Dagens seniorer är friskare, lever längre och har högre krav på sin levnadsstandard än tidigare generationer. Samtidigt är ensamhet bland äldre ett välkänt samhällsproblem som för med sig konsekvenser för både den fysiska och mentala hälsan.
Allt fler seniorer efterfrågar moderna, lägenheter i centrala lägen med god arkitektur och möjligheter till social samvaro - en bostad man ser fram emot att flytta till. Men sådana alternativ finns i alltför begränsad utsträckning.
För att möta dessa utmaningar bör vi utveckla flexibla och anpassningsbara boenden som både tillgodoser seniorers vilja och behov. Dessa bör ligga nära stadskärnan med goda kommunikationer för att öka rörligheten och möjligheten till besök. Att skapa sådana boenden är inte bara en fråga om att få igång flyttkedjorna, utan också en viktig folkhälsoåtgärd som kan förbättra livskvaliteten för många seniorer.
Det handlar inte bara om att lösa bostadsfrågan för äldre, utan om att stimulera hela bostadsmarknaden och i grunden förändra vårt förhållningssätt till bostadsbyggande. Vi måste tänka i termer av multifunktionella fastighetslösningar - bostäder som enkelt kan anpassas för olika behov över tid och mellan generationer.
Det skulle inte bara skapa hem som fungerar lika bra för en senior i dag som för en familj i morgon, utan sätter också igång de flyttkedjor som är så viktiga för en välfungerande bostadsmarknad. Vi ska inte behöva riva hus när demografin nästa gång förändras.
Beslutsfattare på alla nivåer måste inse allvaret i situationen. Vi behöver ett helhetsgrepp om bostadspolitiken som tar hänsyn till de demografiska förändringarna. SKR, Boverket, kommunerna och bostadspolitiken måste samarbeta för att skapa en långsiktig strategi som möter den demografiska förändringen vi står inför.
Låt oss möta denna utmaning med framsynta lösningar som skapar möjligheter för alla generationer. Få igång flyttkedjorna, nu!
Michael Guldstrand, entreprenör och affärsidkare inom finansiella tjänster, it och samhällsfastigheter