I jakten på snabba klimatlösningar har träbyggande blivit närmast en helig princip i svensk byggpolitik. Kommuner markanvisar specifikt för träbyggnader och regeringens klimathandlingsplan framhäver trä som framtidens material. Men det är inte politikens uppgift att ensidigt prioritera ett byggmaterial före något annat. Bilden av trä som miljöhjälte och betong som miljöbov är nämligen långt från hela sanningen.
Det enkelspåriga fokuset på trä baseras mycket på materialets lägre initiala koldioxidutsläpp. Livscykelanalyser visar att trästommar kan ha upp till 40 procent lägre utsläpp i byggfasen. Samtidigt vet vi att träets försprång minskar avsevärt när hela livscykeln beaktas. Betong står oftast i över 100 år och fortsätter absorbera koldioxid genom karbonatisering – en process som kan ta upp 20–30 procent av produktionsutsläppen. Detta sker även efter rivning.
Träfasader behöver underhållas var 10–20 år mot betongfasaders 30–50 år. Fukt och mögel är svårare att åtgärda i träkonstruktioner. Över 100 år jämnas miljöskillnaderna ut.
"Det är inte politikens uppgift att ensidigt prioritera ett byggmaterial före något annat."
Träförespråkare framhåller träets förnybara natur. Det förutsätter dock hållbart skogsbruk, vilket blir svårare när träbyggandet skalas upp. Skogsindustrin brottas redan med utmaningar kring biologisk mångfald, markdegradering och fallande kolsänkor samtidigt som konkurrensen om råvaran ökar.
Samtidigt revolutioneras betongindustrin. IVL Svenska Miljöinstitutet visar att klimatförbättrad betong redan kan nå nästan samma miljöprestanda som trä. Nya bindemedel och lösningar kan upp till halvera koldioxidutsläppen. När betong produceras med lägre klimatpåverkan än tidigare samtidigt som dess fördelar kvarstår måste vi omvärdera synen på trä som det självklara valet.
Material som håller i generationer skapar miljömässig hållbarhet och ekonomisk tillgänglighet vilket är avgörande för vanliga människors ekonomi. Byggnader med kortare livslängd driver bostadskostnaderna uppåt när de måste ersättas. För samhällets ekonomi och individens boendekostnader är byggnadernas livslängd avgörande men förbises i dagens debatt, där fokus ligger på initiala kostnader och utsläpp.
"Varför inte kombinera materialens styrkor i stället för att ställa dem mot varandra?"
Trä har såklart fördelar; lägre vikt minskar transportutsläpp, möjliggör byggande på mark med sämre bärighet och prefabricering reducerar byggtider. Träbyggnader uppfattas dessutom som varmare med dokumenterade positiva hälsoeffekter. Tekniska framsteg har löst många av träets svagheter; korslimmat trä ger styrka, moderna behandlingar förbättrar brandskydd och ljudisolering.
Varför inte kombinera materialens styrkor i stället för att ställa dem mot varandra? Hybridlösningar där betongens hållbarhet kompletterar träets estetik och lätthet. En betongstomme ger stabilitet, livslängd och brandskydd, medan trä kan användas för inredning och fasader där dess naturliga skönhet och miljöfördelar kommer till sin rätt.
När politiker favoriserar trä riskerar vi suboptimering. Materialval bör baseras på vetenskapliga livscykelanalyser och branschens professionella bedömningar, inte politiska trender.
Michael Guldstrand Vd,
Solhemmet Fastigheter
